Ett år med Lunds kommun

100 år av skolmåltider

Sverige är ett av få länder där det är lagstadgat att elever har rätt till näringsriktiga skolmåltider. För över 100 år sedan infördes skolmåltider i Sverige och syftet då precis som nu är att ge alla barn oavsett bakgrund likvärdiga förutsättningar att klara av sin skolgång. Sedan 2011 är elevers rätt till kostnadsfria men också näringsriktiga måltider lagstadgat. Genom maten läggs en grund för hälsosamma och hållbara matvanor, vilket på individnivå minskar risken för att utveckla folksjukdomar och ur ett samhällsperspektiv minskar kostnader och gynnar planeten.

Påverkanskraften är lokal

Livsmedelsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att ta fram konkreta nationella mål för svensk livsmedelskonsumtion. Men kommuner behöver inte vänta in nationell styrning utan kan sätta egna mål utifrån lokala förutsättningar. Vilka ambitioner kommunerna har kring måltider kan därför ha stor betydelse för samhällsutvecklingen.

I vårt arbete med Stacky’s och de offentliga måltiderna har vi kommit i kontakt med personal runtom i landet som gör sitt yttersta för att eleverna ska få ta del av näringsriktig mat och nya alternativ på marknaden. Sedan ett år tillbaka har vi bland annat samarbetat med Lunds kommun och de närliggande kommunerna som ligger under samma avtal.

Lagom till årsdagen av vårt gemensamma arbete passade vi på att byta några ord med Linda Sandgren, som tillsammans med Jens Stjernqvist, är drivande personer i Lunds kommun och Måltidsservice måltidsarbete.

Hur kom du först i kontakt med Stacky’s?

Jag blev kontaktad av säljaren för en presentation, varpå Stacky’s bjöds in till avtalsmässa i kommunen som innovatör och representant för framtidens mat.

Vad söker ni efter i nya produkter?

Att de är goda, näringsriktiga, användarvänliga och uppfyller våra prioriteringar kring ursprung. Produkterna ska också stå för minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan och vara prisvärd näring i förhållande till sin kostnad. Stacky’s kvalade in och fångade vårt intresse eftersom att det är en ren produkt gjord på svenska råvaror.

Vilka utmaningar stöter ni på när det ska letas och tas in nya alternativ på matsedeln?

Yttre faktorer så som tillgång, pris, näring, råvarors ursprung och klimatpåverkan spelar en stor roll. Väl på matsedeln ska måltiden också faktiskt hamna i magen på våra gäster, vilket kräver en beteendeförändring i vårt arbetssätt och presentation av råvarorna och maträtterna. Måltidsgästen idag är på flera sätt mer informerad och nyttjar sin påverkansmöjlighet. Hur vi kommunicerar kring måltiderna och tar emot feedback spelar därför en viktig roll.

Efterfrågas det något särskilt från elever?

Goda och tilltalande måltider, gärna också valmöjligheter som serveras i en bra måltidsmiljö.

Sett från vårt håll är det en tuff nöt utvecklingssamordare likt Linda har fått i knät att lösa. Särskilt imponerade blir vi då av att få ta del av deras arbete i att undersöka marknaden långt i förväg innan upphandling. För att på så vis ge köken bästa förutsättningar att komponera ihop måltider som dels lever upp till de nationellt ställda kraven, dels möter gästernas efterfrågan och preferenser. Några sista ord och kvalificerade gissningar om framtiden innan vi hugger in på dagens lunch på Lerbäcksskolan.

Vilka råvaror tror du att vi kommer och kanske framför allt behöver att se mer av på tallrikarna framöver?

Mer hybridrätter (hälften animalier/hälften vegetabilier) för att maten skall hamna i magen. Samtidigt som miljömål skall uppfyllas samtidigt som ekonomin går ihop.

Tack så mycket, Lund!

Vi ser fram emot ett bokstavligen gott nytt år ihop framöver.